- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 1. Stjernhjelm - frihetstiden. Akademiska föreläsningar /
592

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Drabanter.

Din fader är ock dräpen.

En Fahle honom fällt.....

Magnus.

Ackl himmel, jag blir häpen.

Emellertid skördade denna tragedi stort bifall på
sin tid. Författaren har försett den, efter tidens sed,
med två gratulationsskrifvelser på vers, den ena af en
A. Leffler, den andra af en C. H. Wahlman. Den
senare slutar på följande sätt:

Lät afnnd kräckla fritt på eder fria penna,

Hvem slipper oklippt, tro, för denna styggen fram?

Hvar rättsints mening är och blifver ändå denna:

Hasselius skrifver braf, den annat säger: skam!*)

Erik Wrangel.

På tragediens fält förvärfvade sig äfven riksrådet,
friherre Erik Wrangel ett visst anseende under denna
tid. Han var född den 9 Augusti 1686, blef
legationssekreterare i London 1712, kansliråd 1720, landshöfding
i Skaraborgs län 1727, i Örebro 1729, riksråd 1739.
Fick på egen begäran afsked 1743. Blef samma år
ledamot af kongl. Vetenskaps-akademien, der han öfver
doktor Joh. Moraeus höll det första åminnelsetal, som
egnades åt någon af detta samfunds ledamöter. Han
afled på sin gård Lagnö i Södermanland 1765.

Friherre Erik Wrangel stod, enligt hvad åtskilliga
ännu för handen varande dokumenter intyga, hela sin
lefnad igenom i det förtrognaste vänskapsförhållande till
grefve Carl Gyllenborg, hvars varma tillgifvenhet för
vitterheten han delade, fastän han icke egde dennes
utmärkta talang. Åtminstone igenfinner man den icke i
de anonymt utgifna arbeten, genom hvilka han ådaga-

*) Hammarsköld, 219 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/1/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free