Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brander.
Brander, sedan adlad under namnet Skjöldebrand,
har skrifvit två tragedier, som behandla fornnordiska
ämnen, nemligen «Habor och Signild», samt «Aslög».
Der-jemte hafva vi af honom två andra sorgespel, som stödja
sig på klassisk grund, nemligen Cleopatra och Iphigenia
i Auliden. Omdömena om denna dramatiska författare
hafva både hos samtiden och efterverlden utfallit
ganska omildt. «Hans tragedier», säger Hammarsköld, «äro
utan fråga högst platta och tråkiga theatraliska krior,
i hvilka författaren svettas och pinas för att utledsna oss
efter alla den franska esthetikens konventionella reglor.»
Jag har icke sett någon annan granskare jäfva detta
omdöme. Emellertid torde Skjöldebrands tragedier stå
föga djupare under den gustavianska skolans sorgespel
än hans Gustaviad står under Gyllenborgs Tåget öfver
Bält. Man bör i allmänhet icke förebrå enskilda de
svagheter, som äro beroende af tidsandans hela rigtning.
Ett företräde synes mig Brander ega framför många
af sina samtida i det afseende t, att handlingen, ehuru
den enligt de franska reglorna förlägger många af sina
vigtigaste momenter utom scenen, och följaktligen till
stor del endast berättas, likväl fortgår med en viss
raskhet, som alltid är en vinst och på visst sätt
försonar läsaren med hvardagligheten och regelrätheten af
dess uppfinning. Språket är för sin tid städad t, ehuru
för det mesta platt och prosaiskt. Bhetoriskt lyckade
talesätt förekomma dock en och annan gång, såsom till
exempel när Antonius i första akten af tragedien
Cleopatra, sedan han blifvit öfvervunnen i en batalj af
Octa-vius, och drottningen förklarar att hennes kärlek till
honom ändock är oförminskad, säger: ’
Ni älskar den ännu, som öfvervunnen blifvit,
Ni öfverger ej den, som lyckan öfvergifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
