Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEOPOLDS LITTERÄRA SKAPLYNNE.
3
ömsom åter ej nekade sitt godkännande, emedan han
fullkomligen insåg hvarom fråga var: den andra åter,
inskränkt hufvudsakligen till romerska och fransyska
mönster, d. v. s. till sådana som egentligen Sjelfva voro
efterbildningar, med en lärdom, som, utan att kunna
sägas vara ytlig, likväl var ensidig, med en filosofisk blick,
som var mera klar än djup, såg med helt olika ögon
samma företeelser, af hvilka han förvirrades och
förargades, men som han till det mesta missförstod. «Han
såg väl striden och dess yra Men icke meningen deri».
Dessa ord, ämnade till hans beröm eller ursäkt,
beteckna just hans svaghet.
Jag har redan förut antydt att Leopolds poetiska
anlag icke tillhöra första ordningen. Han är i poesien,
såsom i filosofien, en talangfull men i högsta grad
talangfull eklektiker. Hvad han i båda dessa egenskaper
uträttade skedde med ledning af främmande förebilder,
till hvilka han likväl förhöll sig med den frihet, att han
blef deras lärjunge, icke deras härmare, och med den
urskiljning, att han rättade deras fel, då han tillegnade
sig deras skönheter. Så åtminstone finner man hos
honom fransmännens lätta skämt utan deras slipprigheter,
deras qvickhet utan deras hädelse. Leopold, hos
hvilken den didaktiska rigtningen är den öfvervägande, är
alltid mån om sederna, och hvad som i hans
ungdomsskrifter kunde anses på minsta sätt stötande deremot,
har han på äldre dagar sorgfälligt undanröjt. Han var
i detta afseende till och med strängare än Kellgren,
som likväl gaf nåd åt sådana förföriska lockbitar som
sången «Till Kosalie». — Såsom filosof torde Leopold
lämpligen kunna jemföras med Cicero. Utan
sjelfstän-dig forskning förstod han att tillegna sig resultaterna af
andras tankebemödanden; utan att göra sig till
anhängare af något bestämdt system, behöll han af hvart och
ett hvad honom syntes godt vara, och sammansatte deraf
åt sig ,en vishetslära, som icke kan göra anspråk hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
