- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
29

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKRIPTVEXLING MED KELLGREN.

29

kammaijunkaren grefve Oxenstjerna redan låtit Tit. fl veta deraf, bör jag
ej vara indiskret och förekomma honom deri.» (Har afseende på det bref,
hvarigenom Leopold kort derefter kallades till Stockholm.)

«Jag förenar mig med allt folk af smak och känsla att tacka Tit. för
dess erotiska oder: så olika dessa flödande kärleksepistlar, der man antingen
gäspar vid ett kallt galanteri eller vämjar vid débanchen. Tit. har förenat
Propertii djnpa och brinnande känsla med Ovidii behag. — Jag tackar äfven
Tit. af hela mitt hjerta for sin goda tanke om poemet Gnstaf Vasa. Cfm
någon hade den olyckan att ej öfverdrifvet värdera svenska allmänhetens
lof: så vore det för honom, som kännares bifall måste blifva så mycket
dyrbarare. Det upphöjda rum Tit. bland dem äger, bör vara en försäkran
om den uppriktiga fagnad, hvarmed jag skyndar Tit. vänskap till mötes.

Ånnu ett annat Jbref från Kellgren, skrifvet kort
efter Leopolds flyttning till hufvudstaden, må anföras
såsom bevis på huru med den tilltagande bekantskapen
mellan de två skalderna, äfven den ömsesidiga
artigheten växte. Det är dateradt den 1 Maj 1786.

«Jag får den äran att på nytt tacka för ett nytt nöje. Den tid Tit.
lemnat mig att återtaga lektyren af denna förträffliga pjes (det är osäkert
hvilket bland Leopolds poemer här menas), har låtit mig se och njuta
dess skönheter i all deras vidd. Det är i dag som man dricker för att fl
märg i benen; mig skulle försöket endast göra drucken och sedan svagare
än förut. Likaså skulle en annan kunna läsa sig märg i själen ur Tit.
poem; åt mig, épuiserade, har det endast kunnat gifva ett rus af nöje,
men stvrkan blir alltid borta. Då jag så vida skulle öfverträffas i den
genre, aer jag mest försökt mig, är jag glad att det sker af den jag
räknar för min vän och tröstas att dela mitt öde med de flesta. Jag vill hop~
pas att man hädanefter ej plågar en fattig menniska att mödosamt
frambringa, efter flera månaders arbete, hvad en annan, långt fullkomligare,
leker fram på några dagar. — Verserna till grefve Oxenstjerna äro, som
allt hvad Tit. skrifver, fulla af otvungen skönhet. Jag har bråkat ett slags
ode öfver samma ämne, den jag vid tillfälle vill underkasta Tit. granskning.»

«Värd sin konungs aktning och tillgifvenhet», säger
fru Ehrenström, «blef Leopold utnämnd till bibliothekarie
vid Drottningholm och derefter till konungens
handsekreterare. Ehuru saknande ädel börd och lysande
titlar, fann den nya sekreteraren likväl dagligen tillträde
till monarkens förtroliga umgängeskrets; då denne, ehuru
uppfostrad i aristokratiens grundsatser och omgifven af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free