Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktören. Det är också livad vi säga. Vi äro så förtretade deröfver
som någon annan, men är det vårt fel, om vi ej äro ensamma? Vår oskald
nrsäktar oss klarligen i detta mål.
Läsaren. Ni vördar ej Post-Tidningen, som varit af begynnelsen. Icke
Dagligt Allehanda, som till hälften åtgått af Post-Tidoingen. Icke
Stock-holms-Posten, som till mer än hälften utgått af Dagligt Allehanda. Ni
kommer sist till verlden och delar med förmäten hand edra syskons
besittningar. Den enda Inrikes Tidningen sitter således änna trygg vid sitt
fordna inventarium af eldsvådor, slagregn, hagelskarar, åskfall,
tingstermi-ner, liktornsplåster, konkursmål, vägglussalfvor och dessa högtidliga måltider
i provinserna, hvartill man dricker vin och skjuter med löst krut.
Redaktören. Vi smickra oss ej att berätta dessa saker med det fina
behag som hon. I denna tid af rättigheters återgång och monopoliers
upphörande, kunna vi väl ej afsäga oss alla slags inländska märkvärdigheter;
men vi äro billiga: vi vilja dela någorlunda jemnt henne och oss emellan.
Läsaren. Hvad vill ni säga dermed ?
Redaktören. Vi öfverlåta åt denna tidning på dess höga ålderdom,
såsom en egen stadigvarande fond för dess bestånd, allt hvad väggsalfvor,
benplåster, huskurer, konkursmål, tingsterminer m. m. kunna äga nyttigt
och angenämt. Vi lägga dertill såsom vängåfva de döda i Stockholm och
landsorterna, önskandes henne lycka till det nöjet att deribland snart få
prydas af våra egna namn. Under rubriken Döde räkna vi här, med det
vackra könets tillstånd, äfven de vigde, sammanflyttande, fast i någon
omvänd ordning, döden och paradiset. Hvad åter dessa lysande måltider
beträffar, hvaråt Inrikes Tidningen så ofta har den malicen att låta hela riket
vattnas i munnen, så, ehuru det är en gammal trovärdig sägen, att
afun-den hos en journalist äger i magen sin egentliga fosterbygd, afstå vi dock
likväl derifrån utan svårighet, Oaktadt allt det vin dervid drickes, med
undantag likväl af de tillfällen då detta vin drickes vid skålar, sjungna i
svenska rim, hvarvid poeterna af vårt sällskap förbehålla sig deras talan
öppen.
Läsaren. Ingenting är billigare.
Redaktören. Med så grannlaga rättvisa å ena sidan, frukta vi ej säga
å den andra, att vi ej finna, hvarföre andra märkvärdigheter i naturen eller
8ammanlefnaden, som hos oss tima, skulle mindre tillhöra våra papper än
andra utkommande dagblad. Vi tro ej att himmelen skickar t. ex. ett
märkvärdigt slagregn, endast för att dermed vattna Inrikes Tidningen, så
starkt hon ock må lida af torka. Vi veta tvärtom, att han låter regna
öfver onda och goda boklådor. Och då vi ofta förmärkt, huru ypperlig
verkan ett starkt åskslag, när det dödat sin man, eller ett vattenflöde, som
dränker folk och fä (helst till personer åtskiljde), ofta gjort, icke allenast
i våra dagpapper utan äfven i våra dagliga samqväm, lärer man ej fordra
Malmström. III. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
