Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen, var efter all sannolikhet en afskrift, som han gjort
under den tiden, då han var bibliothekarie i Stralsund eller
Upsala. Originalet hade han nu ej tillgång till och hade
ej heller i sin afskrift antecknat, i hvilken af Luthers
skrifter han tagit den. Emellertid skulle saken, såsom
Skjölde-brand säger, fort och summariskt afgöras. En vacker
morgon infinner sig hos Leopold en gardist med
anmälan att han hade befallning att ifrån sin regementspastor
aflemna en bok, som han medförde. Boken befanns
vara ett band af Luthers skrifter, med ett mellanlägg,
som utvisade den åtalade öfversatta artikeln. Originalet
presenterades för domstolen och målet blef på höga
vederbörandes befallning nedlagdt. Emellertid hade
samma vederbörande vunnit sin hufvudafsigt, ty bladet
upphörde att vidare utgifvas. Det slutade med den 8
September 1795, numret näst efter det, som innehöll den
åtalade artikeln.
Den då varande regeringen hade samma år i Mars
vidtagit en annan kraftåtgärd, som lände den till
ungefär lika mycken heder, den att suspendera Svenska
Akademien, d. v. s. tills vidare upphäfva dess
verksamhet. Dermed tillgick på följande sätt. «En storm»,
säger Adlerbeth, «förestod ett annat oskyldigt verk,
hvilket aldrig vanhedrat sig, men länge varit misshagligt,
emedan det var inrättadt af Gustaf III och haft baron
Armfelt, grefve Gyldenstolpe, Nordin, Zibet,
Schröder-heim till ledamöter. Svenska Akademien fick namn föret
af Gustaf III:s hyrda smickrare; och sedan regeringen
sjelf funnit för godt att följa samma konungs politiska
grundsatser, samt sträcka deras utöfning vida längre än
han gjort, af en jakobinerklubb. Sjelfva namnet Akademi
var redan stötafcde. Det var i någon slägtskap med filosofi,
som nu ansågs för föga annat än upprorsanda.
Kanslirådet Rosenstein och Kellgren voro ock verkligen fritt
tänkande filosofer, och de hade haft mod att yttra sina
tankar. Man har tillförene sett, huru de å Akademiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
