- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
117

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

plaudera hans maj:t från parterren. Men Rosenstein, som
i tid fick höra härom och fann hela vådan af en sådan
triumf, hade tillfälle förekomma den genom baron
Mör-ner, ur det skäl, att den inföll på Gustaf HI:s
morddag den 16 Mars, hvilket, då det nämndes för hans
maj:t, verkade, att hvarken han eller någon af de
kungliga personerna den aftonen bevistade spektaklet.»

Sedan på sådant sätt Leopold såg sin verksamhet
af bruten, både såsom vitter domare och
tidningsutgif-vare, lemnade han hufvudstaden och bosatte sig tills
vidare i Linköping.

n.

Leopolds poeÄska arbeten. — Allmänna betraktelser öfver dramat, och
sär-skildt det franska. — Kritik af Hammarskölds och Leopolds nppfattning.
— Dramats indelning. — Tragedierna «Oden» och «Virginia». —
Hammarskölds exposé och kritik. — Leopolds företal till sina båda
tragedier. — Grubbes minnestal öfver Leopold. — Ofversättningar af
komedier och originalet «Suppliken eller Piecen på stund». — Grubbes
omdöme. — Oder. — Moraliska och religiösa sånger. — Politiska
skaldestycken: Grubbes yttrande derom. — Försvar för tillfällighetspoesien.

Närmast följer nu i ordningen att taga i
betraktande den sida af Leopolds författarskap, genom hvilken
han företrädesvis förvärfvade sig sin konungs höga
bifall och de bildade klassernas beundran, — nemligen
den dramatiska. Efterverlden dömmer annorlunda om
Leopolds förtjenst er, dem hon söker på andra af
vitterhetens fält, icke utan förundran öfver den gamla tidens
skiljaktiga mening. Säkert är emellertid att för Gustaf
III och hans omgifning Leopolds anspråk på
skaldenamn snarare stödde sig på «Oden» än på «Den vackra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free