- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
118

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bedjerskan», på «Virginia» än på «Eglé och Annette».
Derom vittnar bland annat brefvexlingen mellan
konungen och skalden, t. ex. det bref, hvari författaren till
«Siri Brahe» komplimenterar författaren till «Oden».
Orsaken hvarföre efterverldens dom i detta afseende
kunnat utfalla så olika mot samtidens, skall jag i det
följande söka utreda.

Af den allmänna öfverblick öfver svenska
dramatikens utveckling, som jag meddelade i sammanhang
med min framställning af Frihetstidens vittra häfder*),
funno vi att den dramatiska stilen här såsom i
Frankrike bestämdes af hofvets smak. Likasom det
missförstådda grekiska dramat genom hofvets inflytelse blef
mönstret för det fransyska, så blef i sin ordning det
sistnämnda, sådant det utbildat sig intill det adertonde
seklet, förebilden för det svenska. Såsom vi af hela den
föregående framställningen af tidehvarfvets litteratur
funnit, var den franska vitterheten högsta föresynen för
alla arter af poesi, liksom den franska bildningen i
allmänhet ännu gick och gällde såsom höjden af all
mensklig bildning. I enlighet med denna det esthetiska
omdömets allmänna karakter måste äfven den tidens
dramatiska litteratur skärskådas, för att med billighet
bedömmas. Frågan blifver här mindre om hvad värde
svenska dramatiken i och för sig på den tiden ägde, än om
hvad värde den ägde i jemförelse med den franska,
hvars slutliga dom i afseende på värde eller vanvärde
den måste dela, i samma mån som den lyckats tillegna
sig de egenskaper, som specifikt utmärka denna.
Frågan är här till en början icke huru den förhåller sig till
den dramatiska konstens ideal, utan, i första rummet,
huru den förhåller sig till sitt mönster, Frankrikes
dramatiska poesi?

Svaret på denna fråga bör ofelbart utfalla till
förmån för det gustavianska tidehvarfvets dramatik. Svår-

*) Band. I., sid. 556 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free