Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helt annorlunda skulle svaret utfalla på den frågan,
huru vår gustavianska dramatik förhåller sig till
dramats ideal. Detta svar inbegripes i det allmänna
domslutet öfver hela den art af drama, som har fransmännen
att tacka för sitt upphof. «Den tragiska konsten», säger
på ett ställe Hammarsköld *) med anledning af det
svenska dramats anslutning till det franska, «den tragiska
konsten, eller den poetiska, omedelbara framställningen
af individens konflikt med det universella, har hitintills
* egentligen uppenbarat sig under fyra modifikationer,
deraf kan man säga, att i den tragiska konsten råda
fyra särskilda stilar. Antingen har denna konflikt
blifvit föreställd såsom ägande rum emellan ett stolt och
pockande inre och en fientligt sträng yttre men
osynlig makt, som genom vissa fördolda men säkert
träffande medel gör sin rätt gällande: och denna
framställning, utförd under de mest stränga
idealistiskt-pla-stiska lagar, bildar den grekiska stilen; eller också
föreställes, i mystiskt-musikalisk form, denna konflikt såsom
deli blinda och motsträfvande individualitetens ledande
af en mild men ovanlig kraft, till dunkla, förvånande,
oanade mål (den spanska stilen); eller såsom den
enskildes bemödande att i trots af alla motsträfvande
hinder skaffa sig rum att utveckla totaliteten af sin karakter
under vilkoren för en filosofiskt-pittoresk framställning
(den shakspeareska stilen); eller såsom den
logiskt-lyri-ska föreställningen af bemödandet att göra allt annat
underdånigt den af individen uppfattade åsigt, föresats,
begrepp, eller huru man vill kalla det, (den moderna,
schillerska stilen). I denna konstruktion finner man
intet rum för den fransyska tragedien, och det egentligen
derföre, att den i och för sig sjelf icke är annat än en
produkt af ett konventionellt manér, såsom det
rhetori-serande uttalandet af motsatta intrigers korsande af hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
