- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
131

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

natur- och menniskomålning, så ropar man att
tragedien är förträfflig! Nej. Icke tragedien, men väl
kanhända taflan i sitt slag och betraktad blott såsom
lef-nads- och menniskohärmning; väl kanske äfven
författaren, såsom tragisk talent, genom några äkta tragiska
ställen: infélix operis summa, quia ponere totum nesciet.»

«Låtom oss erkänna att hela den tyska theorien
icke är i grunden annat än en utstuderad motsats af
den fransyska, ett beräknande på den samtagnare
folkodlingen, liksom fransmännens på en högre och ädlare.
Af bitterheten mot fransoserna hafva de tyska författarne
beklagligen låtit förleda sig till ett lika ovilkorligt hat
emot hela deras omdömeslära i vitterheten. Alltsedan
Lessings tid har man arbetat på att sätta regelhatet i
system och hvardagslifvet på tragediens thron. Rakt
emot det fransyska vettet ställdes nu den tyska
skarpsinnigheten, och hvad hos mönstret Shakspeare var ännu
blott följden af nyfödd konst eller tidens råhet, har
blifvit hos de lärda tyskarna resultatet af djupa
begrund-ningar. Jag talar alltid om blotta theorien. För geniet
i utförandet hos en Lessing, en Schiller, en Goethe
knäböjer jag med beundran.»

Jag behöfver ej anmärka, att den åsigt om
tragediens allmänna väsen, som författaren i denna uppsats
uttalar, är origtig och redan på den tiden då den skrefs
föråldrad bland alla dem, som underkastade poesien en
vetenskaplig pröfning, så att man väl må förundra sig
öfver, att en man af så mycken vetenskaplig bildning
och så mycket filosofiskt sinne som Leopold ännu kunde
vidhålla densamma. Det ser nästan ut, såsom han föresatt
sig att på tiots vara och förblifva en anhängare af den
franska poetiken. Likväl innehåller denna uppsats
mycket, som är sannt och som väl behöfde förehållas den
tidens vittra reformatorer, hvilka, såsom vi sett, gingo så
långt i vandalism att de sökte utesluta hela den
fransyska tragedien ur poesiens omfång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free