- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
158

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAMMAB3KÖLDS SENARE OMDÖME.

*



som i Oden, dock icke har mera hållning, hvarken i
anseende till handlingens eller karakterernas utveckling.
Den står i detta hänseende långt under en Virginia,%
som den snillrike nurnbergska skomakaren Hans Sachs
hopsatt redan på 1500-talet. Han har åtminstone icke
begått så många och grofva kostymfel som Leopold,
ibland hvilka det visst icke är ett bland de minsta, att
han satt centurioner såsom ordonnanser eller
vakthaf-vande kaptener hos Appius, enligt bruket hos våra
förnäma och regenter. Dessutom har han i den nya
upplagan af denna tragedi vidtagit en ganska olycklig
förändring. Han låter nemligen Virginius i det afgörande
ögonblicket icke genast stöta dolken i sin dotters bröst,
utan först sedan han trenne gånger måttat och sprungit
tillbaka, mördar han ändtligen den afdånade. Att en
far mördar sitt barn är redan ett brott, för hvilket
menskligheten ryser; det må ursäktas, om det sker
liksom utan medvetande, i första ögonblickets hänförelse,
då den älskade synes hotad af en oundviklig vanära,
men omöjligt, så snart den minsta besinning
mellan-kommer. Det är ock alldeles onaturligt att i en dikt
icke låta denna gerning utföras i det allra första anfallet
af smärta och förtviflan; ty den skulle känna
menskligheten alltför litet, som kunde tro att en far, i fall han
ej utför sitt mord i samma ögonblick som han först
höjer dolken, någonsin mer i samma afsigt skall lyfta
honom. Alltså bevisar denna ändring af situationen, helst
då den såsom en förbättring anbringas och således är
en följd af mogen öfverläggning, att Leopold aldrig af
naturen varit ämnad till tragisk skald; ty en sådan kan
ej begå dylika, på en gång poetiska, moraliska och
psychologiska orimligheter.»

Jag måste erkänna att jag nästan mot min vilja
är nödsakad att gifva Hammarsköld rätt i de vigtigaste
af hans anmärkningar mot Leopolds tragedier. Det är
dock billigt att höra hvad han sjelf anför till försvar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free