Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för dem och det sätt, hvarpå han uppfattat sina tragiska
ämnen.
I sitt företal till Oden yttrar han bland annat:
«Bland ofullkomligheterna af denna tragedi väntar jag
att finna räknad i synnerhet saknaden af en viss närmare
lokalmålning, vare sig med afseende på gudalära,
ålder-domsbruk, gammalt kämpespråk eller hvad annat man
tror höra till den sanna teckningen af dessa aflägsna
tider och personer. Visserligen hade det varit tillfälle
att här införa en god del af Eddan och Sagorna, och
att efter dem skildra «Oden Runahufvud» med hela sin
mythiska fysionomi och sina trollgudiska attributer.
Svårare hade detta målningssätt icke varit. Om det varit
rättare, och om det är i allmänhet möjligt att med den
råa, sinnliga naturmålningen af alldeles barbariska tider
och folkslag förena det värdigare språk, den upphöjning,
med ett ord hela den ädlare natur, som utgör i våra
dagar, så långt jag förstår, tragediens ovilkorliga fordring,
lemnas till dem att afgöra, som äga nog insigt att dömma
derom. Men man låte Oden i sitt äkta fornskick
uppträda på scenen: man låte honom tala med Sigurd eller
Asmun om Bifrost och Ydrasil, om Niflhem och
Muspel-hem, om Fenrisulfven och Midgårdsormen; man låte
honom förkunna för sitt fältråd hvad Mimers hufvud
uppenbarat honom; gifva sina män Bianak, försöka Seid och
Gallrar mot Pompé’s öfvermakt; nyttja sina korpar att
utspeja Yngves ankomst eller sitt skepp Skidbladner
att föra honom hem: och det vore icke mera konungen,
härföraren, den historiska hjelten, det vore den
barbariska gudadiktarn, men, framför allt, sagans trollman,
som man egentligen hade målat. Dessa saker, om ock
fordom förenade i verkligheten, låta ej lätteligen förena
sig i målningen inför en tids ögon, som redan preglat
det ena med sin beundran, det andra med sitt åtlöje,
och minst i ett slag, hvari man ej vill och ej bör tåla
andra känslor än höga och allvarliga. För min del har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
