- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
161

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allmänt utan såsom ett särskildt. Det är sannt, att
tragedien skall teckna menniskan med hennes passioner,
men hon kan ej göra det på annat sätt än genom
teckningen af en särskild menniska med de och de bestämda
passionerna för hvarje gång. Nu bestämmes menniskans
särskildhet bland annat af det folk och den tid, som
hon tillhör; hon kan såsom särskild menniska icke
framställas utan att visa sig af dessa vilkor för sin särskilda
tillvaro väsentligen bestämd. Hon kan icke såsom
sjelfständigt lefvande individualitet göra sig gällande utan
i sammanhang med de särskilda omständigheter, som af
tidehvarf och nationalitet bestämmas. Hon skall icke
och kan icke heller i sig framställa den högre
mensk-liga sinnesnaturen, d. v. s. det allmänna, utan genom
sin egen och särskilda sinnesnatur, som är bestämd dels
genom det partikulära, nationaliteten och tidehvarfvet,
dels genom det individuella, hennes egen enskilda
karakter. Utan denna bestämdhet hos det handlande
subjektet är detta ej den lefvande individualitet, som
konsten fordrar, utan en tom abstraktion. Det är i detta
fall blott menniskan, utan vidare bestämningar, i stället
för att vara den och den gifna menniskan i dess fulla
personlighet.

I detta underkännande af det särskildas rätt,
tide-hvarfvets och nationalitetens, till förmån för det
allmänna, den abstrakta regeln och det närtfarande
ögonblickets konvenans ligger just den franska tragediens
stora svaghet; deri ligger ock skälet hvarföre den
efterhand förlorade allmänhetens ynnest genom sin
enformighet. Ty all abstraktion är enformig, endast det konkreta
lifvet har omvexling. Genom bristen på detta särskilda,
som utgör vilkoret och medlet för individualitetens
lefvande tillvaro, blefvo de dramatiska figurerna i det
franska dramat ett slags allmänna typer, för att ej säga
stereotyper, som på ett hår liknade hvarandra, hvar och

Malmström. III. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free