Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter den grekiska, och grundad på regi or, hvilka,
åtminstone till en del, blifvit föranledda af den grekiska
tragediens form, likväl i Sjelfva verket lika väsentligen
åtskiljd från denna, som det l7:de och 18:de seklets
fransmän från forntidens greker. Det tillhör mig icke
att här ingå i en utförligare undersökning om den
franska tragediens i våra dagar så olika bedömda
konstvärde. Jag anmärker endast i allmänhet, att den synes
mig ömsom ha varit ett föremål för öfverdrifna loford
och obilligt tadel. Visserligen torde det böra
med-gifvas, att kothurnens värdighet här stundom urartat till
en viss stelhet, som försvårat karakterernas och
känslornas naturtrogna skildring i hela deras fria och lefvande
utveckling: att forntidens eller främmande nationers
hjel-• tar blifvit något för mycket klädda i drägten af moderna
fransmän: att ingen af de fransyska tragiska skalderna
blickat så djupt in i menniskohjertat och med så stor
psykologisk sanning framställt karaktererna och
passionerna som Shakspeare, Goethe och Schiller i de
förnämsta af deras skådespel, eller med så mycken trohet,
med en så sann lokalfärg målat särskilda tidehvarf och
nationer som de tvenne sistnämnda skalderna: att
snillets verksamhet blifvit i den fransyska tragedien i
någon mån fjettrad genom vissa mindre väsentliga
föreskrifter; och att i synnerhet den stora vigt, man lagt
på bibehållandet af rummets och tidens enhet, ofta
nödgat de fransyska skalderna att, med^n verklig
uppoffring af den eftersträfvade sannolikheten, inom alltför
trånga gränser inskränka handlingens utveckling samt
att blott låta för oss berätta, hvad vi egentligen Sjelfva
borde åskåda. Ändtligen torde ock böra erkännas, att
den här nyttjade alexandrinska versarten, med hvilken
konst och skicklighet den ock må hafva blifvit utbildad,
likväl, genom sitt visserligen något entoniga ljudfall och
sin strängt symmetriska regelbundenhet, är mindre
tjen-lig än den friare, orimmade jambiska versarten för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
