- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
209

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för dess inre lugn och tillfredsställelse, behofvet af ett
tryggt medvetande om sitt ursprung från och sin
återgång till en högre verld, med hvilken hon äfven under
detta lifvet trängtar att stå i förbindelse, d. v. 8.
medvetandet om sitt barnaskap hos Gud. Leopolds samtid
betraktade ännu religionen såsom ett blott yttre band
och en yttre regel, som förer menniskan till utöfningen
af medborgerliga och enskilda dygder och bereder
hennes lycksalighet; hvarföre ock detta skaldestycke, så
hänförande det än var på sin tid, i våra dagar
näppeligen skall fullt tillfredsställa den djupare re^giösa
känslan. Emellertid är det, ehuru det ej uttömmer sitt
ämne, i sitt slag onekligen ett vackert prof på sin
författares snille, likasom det är ett troget uttryck af de
ädlares religiösa tänkesätt på den tiden. Man må
ogilla dess ytlighet och dess flacka rationalism: en ädel
grundsats innefattade det dock, hvilken nu för tiden,
tyvärr, gör sig mindre gällande än då: den religiösa
fördragsamhetens, som så fördelaktigt utmärker
upplysningens tidehvarf. Vid tanken på religionsförföljelserna
glöder skalden af ovilja, och hans sång tager en
dithy-rambisk flygt, såsom mot slutet af detta poem, der han
kastar en blick tillbaka på de brott och missbruk, som
öfvats i religionens namn.

Se der en läras verk, från himlen sänd att föra
På jorden skaparns värf och menskan lycklig göra,

Men som, vid brottets hand, i stället för dess tröst,

Ett vilddjur ofta blef, som sönderslet dess bröst.

O! att jag vid dess lof en tår skall nödgas fälla,

Och hennes budskaps brott vid hennes dygder ställa!

Nej — trycke glömskans haud i nattens lägsta famn
Dess nesa och det blod, som flöt i hennes namn.

Det var ej hennes kall (må verlden det begripa!)

Att tända hämndeus bål och mordets dolkar slipa;

Att — öfver mensklig lag — med blixten i sin hand
Slå throner ned i grus och konungar i band;

Att en förvillad verld i gåtors töcken linda,

Malmström. III. 14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free