Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minnom8 honom, ädel, stark och god!
Varom, hvar och en, hans minne värdig!
Bärom djnpt i hjertat härifrån
Vördnaden för Tredje Gustafs dygder:
Råde den i svenska bröst oeh bygder,
Och från fader gånge den till son!
Sången öfver Kellgrens död förråder en verklig
inspiration af beundran för den hädangångne och hat
mot de föremål, som han i lifstiden bekämpat.
Men hvad är skönheten af bildningsgåfvans drag,
Hvad är af sångens röst det starka eller ljufva:
Hon oss förskräcka må med dundergudens slag,
Hon må förtjusa oss med suckningens behag
Af myrtenskogens turturdufva —
Om himlen, unge man, ej skänkte dig en själ
Med kraft att sig mot våld och dikt och flärd bemanna,
Ljus i sin flygt upp till det sanna
Och brinnande för menskors väl?
Hör våldets röst ännn en blodad jord förfära,
Förnuftet ropa än mot dårarne om skygd;
Och du, som yfs af hopp att minnets lagrar bära,
Du lågar ej af harm? Du rodnar ej af blygd?
Onyttig för din fosterbygd,
Du qväder ljuf och feg de veka nöjens lära?
Gå, du var född förutan dygd,
Och du skall dö förutan ära!
Om det var så han henne vann,
Den store skald, hvars död hvart redligt hjerta sårar,
Det vittna fosterlandets tårar,
Det vittnar sakna’ns suck från hvarje upplyst man,
Det vittnar er triumf, förförare och dårar!
Lasterna och våldet ryste,
När hans hand på lyran slog;
Menskligheten andan drog;
Dygden nnder tårar myste;
Sanningen förskönad lyste;
Dårskap grät, förnuftet log.
På denna fruktansvärda panna,
Der snillet hota sågs i all dess hämndemakt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
