Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resonnör öfver filosofiska ämnen; men att på egen hand
uppställa ett system, var han nog matt i logiken.
«Smaken», menar han, «är geniets fullkomlighet, men
icke geniet sjelf.» Följaktligen ligger geniets
fullkomlighet icke i geniet sjelf, utan måste sökas i något
annat utom geniet befintligt. Också lärer väl efter
Leopolds åsigt smaken vara att söka i iakttagandet af en
viss yttre, af snillet oberoende regel, som man väl kan
kalla snillets rättesnöre, men ingalunda dess
fullkomlighet. Bättre låter höra sig att smaken är konsten att
ej fela; men en så negativ förmåga kan ej utgöra
geniets fullkomlighet.
«Som ordens bemärkelser icke alltid äro afgjordt
fixerade», säger Leopold, «tänker man sig under ordet
smak ej sällan gåfvan af en viss lyckligare natur,
hvar-igenom en författare ledes att i sak eller uttryck hitta
det skönaste. Men detta är egentligen talent,
ingif-velse, hvartill ingen kan genom regel undervisas.
Smaken, sådan den här betraktas, består deremot i omdömets
val, efter gifna grunder, och i rättheten af dessa
grunder. Det är här blott fråga om smaken i denna
bemärkelse, och så långt den kan genom urskillning
vinnas eller förbättras.»
Leopold gör således smaken likbetydande med
esthetisk omdömesförmåga, hvarvid ingenting är att
anmärka, ehuru nya esthetiker under ordet smak förstå
någonting annat. Den bemärkelse Leopold gifver ordet
var emellertid på hans tid den vanliga.
Anmärknings-värdt deremot är att Leopold förblandar begreppen
talent och ingifvelse, mellan hvilka man redan på hans
tid kunde och borde göra skillnad. Ingifvelsen åtföljer
snillet; och just bristen derpå är hvad som skiljer
talen-ten från snillet. Smaken deremot är talentens
följeslagare; då den förra såsom omdömets urskillning är
oumbärlig för den senare, såsom väsentligen imitatorisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
