- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
284

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hästarne för vagnen och sjelf köra den till de franska
emigranternas läger, och Dorothea sjelf styra oxarne för
sin vagn? Det episka verldstillståndet med sina enkla
be-hof och enkla medel att dem afhjelpa, är just raka
motsatsen till civilisationen med dess krångligt mångfaldiga
system af konstlade behof och konstlade njutningar, dess
drängar och pigor, dess förfining och dess «smak». Den
episka diktens hjelte eller hjeltinna är en man eller qvinna
för sig, sin egen herre och sin egen tjenare. Utan dessa
fina, oberoende, starkt utpreglade individualiteter finnes
intet epos, endast Henriader och Tåg öfver Bält.

«Vid en sådan skiljaktighet mellan länder och
tidehvarf», fortfar Leopold, «kan ej heller Sjelfva
sinnes-odlingen lätteligen vara den samma. Den starka,
sinnliga inbillningen herrskar hos asiaten; hos européen
deremot den finare känslan, det klyftigare eftersinnandet.
Det har gifvits tider af naturens högsta enfald, och tider
af samhällslifvets högsta förfining. Det har gifvits andra
af barbarisk råhet, och halfhunnen odling eller
förderf-vad; se der äfven så många källor till smakens
åtskillighet.»

«Men äfven med sinnesodlingens allmännare likhet
uppkomma skiljaktigheter genom en mängd tillfälliga
omständigheter. En nation har ett allvarligare, friare,
dristigare lynne; en annan ett lifligare, känsligare, men
genom sin bildning mindre otåligt för allt slags
regeltvång. Frankrike hade drifvit urskillningerf i seder,
uttryck, konstyrken, till en höjd af läckerhet, som
engelsmannen fann tvärtom både öfverdrifven och
menlig för den starkare effekten. En fransos af smak skall
vämjas vid Syndens och Dödens (satans?) rysliga samlag
hos Milton, och skall le åt orimligheten af en batalj
med kanoner i himmelen. Engelsmannen tål dem för
inbillningens liflighet, för stilens och beskrifningens
poetiska färger. Denna senare skall troligen, just af samma
orsaker, högre skatta sin Shakspeare’s oregelbundna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free