- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
285

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vilda, ojemna storhet än Racine’s och Voltaire’s alltid
ädla, harmoniska, men i hans tycke något enstämmiga
språk; alltid sanna, fint skildrade, men för hans öga
något snarlika karakterer; alltid regelbundna, men i
hans känsla något tvungna, trångt kringstängda och
likasom sammanklämda planer.» —

Detta medgifvande häde man knappt väntat af
den gustavianska vitterhetens nestor. Också framställer
han det såsom en engelsk paradox, som han för tillfallet
likväl ej sköter om att vederlägga. —

«Den ena af dessa», fortfar han, «åtnöjer sig med
effektens styrka och mångfaldighet: den andra vill i allt
hafva den finare urskillningens bifall, som han vant sig
att rådfråga. Hvad åtskiljer dem? Graden af förfining.
Men om denna sistnämnda kan vara både för stor och
för liten, finnes då ej, att jag så må kalla det, ett
me delval, som förenar effektens nödvändiga kraft med
omdömets nödvändiga bifall? Består ej till en stor del
smaken deri?»

«Detta om ursprunget till smakens skiljaktigheter.
Bland de olika slagen deraf gifvas, såsom vi kunnat
märka a£ det redan anförda, två sådana, hvilka icke
tyckas hafva i sakens egen natur någon grund till
företräde eller förkastelse. Dessa äro nemligen de, som
antingen Jbero af olika tiders och länders bruk,
lefnads-och tänkesätt, eller härröra från en enskildt sinnesart.
Mycket till exempel, som Homerus berättar om sina
gudar eller hjeltar och deras händelser, kunde vara godt
för hans tid och efter de tänkesätt som då rådde, men
skulle ej tålas i våra dagar. Så kan man ej fördömma
denna åldrige skaldefader, då han efter sin tids
föreställningssätt liknar en konung och härförare vid en
hornbeväpnad, reslig tjur, som går framför hjorden, eller
en tropp af stridsmän vid en flugsvärm, som, hundrade
gånger bortjagad, kommer lika så ofta tillbaka. Vi
kunna ej neka det träffande i jemförelsen, vi kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free