Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit hållna fur uselheter? Det är sannt att detta fall
ej år sällsynt. Ställ fram på theatern, för en alldeles
rå menighet, huru djefvulen skenbärligen bortför doktor
Faust lifslefvande. Låt spelas derefter för samma
åskådare någon af Racine’s gudomliga scener. Var viss att
bifallet skall ej länge väga dem emellan, och att priset
skall med ett stort öfverljud af röster tillhöra
orimligheten.»
«Men finner man ej, utan svårighet, att det är här
underbarlighetens, ryslighetens grofva behag, som hos
den större mängden af råa, tanklösa åskådare skaffa
företrädet åt munkskrocket? Finner man ej med lika
lätthet att det är tvärtom just saknaden af denna eller
någon dylik pöbeltjusning, som gör att Sjelfva den
Racine-ska förtjensten l^emötes af samma åskådare med
förakt eller likgiltighet? Men den som ser af en
theaterscen ingenting, utan blott öfverensstämmelsen med sina
fördomar, blott behaget af en underbarlighet, på hvilken
han tror och som ger honom nöjet af en stark
sinnes-skakning: har han samma föreställning derom med den,
som deraf fullkomligt urskiljer vidskepelsen, lågheten,
vanvettet m. m.?» — Vid denna fråga är åtskilligt att
anmärka, men tillfället att göra det skall i ett annat
sammanhang snart återkomma. — «Och tvärtom: den, som
ser i någon af Racine’s förträffliga scener nästan
ingenting annat än saknaden af det ena eller andra gröfre
inbillningsnöjet (svagt ersatt i hans tycké genom Gud
vet hvilka hemligare för tj ens ter, dem hans begrepp
oredigt fattar), har han verkligen samma föreställning
derom med den, som ser deri den sannaste naturmålning,
den mästerligaste teckning af menniskohjertats rörelser,
och urskiljer med fullkomligt begrepp hela förtjensten
deraf? Måste då från dessa stridiga föreställningar icke
nödvändigt härleda sig lika så stridiga känslor af bifall
och förkastelse, utan att man dertill behöfver förutsätta
någon stridighet af känslodaning?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
