Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna fina tunga gör nu konstnäreir till sin uppgift, si
att han i stället för det sköna frambringar det delikata.
Med konstens befrielse från den aristokratiska
exklusiviteten och konvenansen tog denna förvexling icke straxt
en ända, så att Kant ännu, trots den skarpa skillnad,
som han uppgör mellan fri och vidhängande skönhet,
likväl uppfattar sinnet för den förra öfverallt såsom
smakomdöme. Men äfven när en ren konst för längesedan var
erkänd, höll man ännu fast vid smakbegreppet, men
uppställde jemte detta skönhetssinnet, så nemligen, att man
skilde mellan tvenne grader, en instinktiv och en bildad,
hvilken senare man kallade smak. Denna bestämning kan
icke vara den rigtiga; ty smak måste alltid beteckna något
lägre än organet för det skönas uppfattande
(skönhetssinnet) är, och utbildningen gör derföre skönhetssinnet icke
till smak, utan till ett sannt skönhetssinne; men det måste
dock ligga något i begreppet (smak), som rättfärdigar
dess bibehållande äfven på det rent esthetiska området.
Detta finnes deri, att just detsamma, som enligt sitt
sanna väsen tillhör det sköna och endast vill upptagas,
fattas af sinnet för det sköna, det vill säga fantasien, i
tvenne afseenden med en viss rätt äfven kan dragas
under ståndpunkten af nämnda underordnade
uppfattningssätt: ett positift och ett negatift. Fatta vi först det
förra, ehuru det negativa är långt vigtigare, i ögonsigte,
så är det uppenbarligen endast konstverkets yttersta
gränser, i hvilka det från smakens sida träder i
beröring med åskådaren. Det gifves enskilda ornamenter
i arkitekturen; drägternas veckbildning o. d. i plastiken;
kostymen, färgförhållandena på enskilda punkter (ty
färgharmonien i det hela och stora ligger högt öfver detta
område) i målarkonsten; figurationen i ett musikstycke;
enstaka bilder, jemförelser, vändningar i poesien o. s. v.
Visserligen måste äfven dessa utlöpare i ett konstverk
vara bestämda af det helas inre källpunkt, följaktligen
af fantasiens skapelseakt; men här träffar konsten på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
