Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den tjenar den då till? Vi hafva ju historien — och
vill man nödvändigt hafva historia på ver®> så har man
ju rimkrönikan. I Sjelfva verket är det mig obegripligt
hvad Leopold kan mena med episk poesi. Dess
innehåll får icke vara fingerad t; den skall följaktligen
behandla endast historiska fakta och till dem får den ej
heller göra några * tillsatser, ty sådana duga ej «i rad
med verkliga händelser». Deraf följer att epos, enligt
Leopolds tanke, antingen skall vara ren historia, satt
på vers, med eller utan rim: eller ock, hvilket Leopold
utan tvifvel snarare menade, att denna art af diktkonst
numera är omöjlig, sedan man upphört att tro på det
öfvernaturliga s. k. maschineri, som han ansåg
nödvändigt för den episka poesien. Men, för det första, är
måhända detta öfvernaturliga icke så onaturligt, som
Leopold tyckes tro, och för det andra är det väl ej heller
så afskräckande för vår höga upplysning, eftersom vi
det Oaktadt kunna läsa Homerus med intresse:
misslyckandet af det moderna epos, enkannerligen
Henria-den, beror på andra grunder, som vi nu blott antyda,
då vi påstå att dessa moderna försök att trampa de
gamles fotspår sysselsatt sig med tidehvarf, som ej duga
för episk behandling. Men Leopolds esthetiska bildning
var för ytlig att upptäcka detta grundfel, hvarpå
Vol-taire och hans efterliknare i denna genre stupat.
Leopold fortfar: «Bland afvikelser från dessa
(för-nuftsodlingens oförnekliga fordringar) utgöres den andra
klassen af ett ännu mera klandervärdt slag, nemligen af
all sådan diktskapelse, som ej blott motsäger
förnufts**-odlingen, men till begrepp och tänkesätt rent af
nedsätter och förringar den menskliga sinnesvarelsen. Hit
höra isynnerhet detta rysliga grafskrock, dessa
spöksce-ner och gastballader, hvaraf den engelska och tyska
vitterheten öfverflöda och hvaraf härmningen trängt sig
äfven till den danska och svenska. Låtom oss alltid
Malmström. 111. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
