- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
329

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tiriska ändamål, «men aldrig såsom blott
naturhärm-ning». Om den blotta naturhärmningen hafva vi
redan talat; men om den blotta naturhärmningen
någonstädes skulle kunna få passera inom konstens
område, så lärer det just vara här, icke såsom Leopold
vill «för satiriska ändamål», utan för att frambringa
komiska effekter. Huru vill man eljest ur konstens
synpunkt försvara Nederländska skolans genrestycken?

«Och ändå», heter det ytterligare, «måste detta
slag af satir vara kort, sparsamt användt och tydligen
visa författaren högt uppställd öfver sitt ämne. En
författare deremot, som oftast och helst uppehåller sig
vid sådana föremål eller gör dem till ämnen för större
konstarbeten, visar derigenom att han verkligen finner
ett visst nöje i Sjelfva saken, i Sjelfva det låga och
oädla: ett nöje, oförenligt med sedeodlingen och
följaktligen med den allmänna goda smaken.»

«Till klassen af låg rolighet hör burlesken,
hvarunder jag förstår all slags pusserlighet, den må ligga i
ämnet, i uttrycket, eller i kontrasten, som uppkommer
af en hög ton, brukad i ett lägre ämne. Sådan är hos
Sjelfva Boileau perukmakarens episod i Le Lutrin; sådan
vår bekanta Boråsiad (annars fall af sannt geni), emedan
satiren är i dem blott och endast grining, utan något
slags förnuftsvärdig åsyftning. Men sådana äro ej, man
ak te sig att förstå mig så illa, Byxorna (af Kellgren),
Käringsagan, Den Snåla Presten, Areporten, Biografien,
Min Salig Hustru, m. fl. Det är här åter den verkliga
satiren som håller penslarne; som målar, det är sannt,
groteska figurer; men under filosofiens ögon och till
odlingens tydliga ändamål.»

Man finner här återupprepad Leopolds gamla åsigt
om poesiens moraliska ändamål. Enligt denna sin lära
känner Leopold* ingen annan afvikelse från det
allvarsamma och redbara i skaldekonsten än satiren. All poesi
måste vara antingen allvarsam och lärodiktande eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free