- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
336

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

återhållsamhet, en viss umgänges- och lefnadsvishet: allt
sådant är fel, likasom stundom emot förnuftets
värdighet, så äfven emot den lag för stilen, som jag kallar
dess tukt. Begär man ett lifligt exempel härpå, höre
man blott huru Leonora, Fieskos gemål, angriper sig
under de första utbrotten af revolutionslarmet i Genua:
«gråta», ropar hon, «borde dessa gatstenar, att de ej hafva
ben för att springa till min Fiesko! Dessa palatser
borde harmas öfver byggmästaren, som tvungit dem eå
fast ner i jorden, att de ej kunna springa till min Fiesko!
Dessa hamnar och stränder, vore det för dem möjligt,
skulle de visst förlåta deras rum, lemna Genua till ett
rof åt hafvet, och dansande följa min Fieskos trummor!»

— Hvilka vidsträckta gränser man ock må gifva åt en
gemåls oro och stolthet under ett sådant ögonblick, låt
dem gå ända till svärmeri; men är det med denna
löjliga öfverdrift, som de böra skildras? Man älskar att
hos en auktor igenkänna den fria, lifliga, starkt
kännande eller bildande naturmenniskan, men äfven
konstnären och samhällsmannen. Man läse Virgilius,
Hora-tius, Pope, Racine, Voltaire, Boileau, och sedan
jem-före med deras skrifart den frisväfvande, prunkande,
eller högt uppspända känslostilen åf några nyare tyskar
eller deras härmare; och man skall troligen deraf kunna
göra sig ett begrepp om den slags förtjenst af stil,
hvar-om jag här talar».

«Planen. Med planens lagar (man iakttage denna
påminnelse) bör ej förstås detsamma som reglorna för
hvarje särskild t slag. Planens allmänna lagar, likasom
stilens, höra till alla slagen gemensamt, och tfll hvart och ett
arbete, af hvilken natur det må vara, så snart fråga om
egentlig plan dervid kan äga rum, hvilket ej alltid
inträffar. En del produktioner befinna sig nemligen af
den enkla och korta beskaffenhet, att de föga bestå af
mer än några få idéer, som nästan på en gång födas af
hvarandra, eller, hellre sagdt, ur en enda tanke, hvil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free