- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
339

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de. Jag har trott af denna anledning, att frågan om diktens
rätta bruk i poesien kunde förtjena någon uppmärksamhet.»

«Hvad först angår att poesien, enligt sitt brukliga
svenska namn diktkonsten* också rätteligen blott består
deri, erkänner jag, att jag, Oaktadt vanligheten af denna
mening, icke kunnat inse rigtigheten deraf. Jag kan ej
tro att allt hvad som ej är fantasi och diktsaga, skulle
vara blott prosa, trimmad eller orimmad. En episk skald
skulle i det fallet egentligen icke vara poet genom annat
än det underbara i hans poem, eller så långt
händelseloppet vore hans egen uppfinning; en tragisk författare
på lika sätt endast genom fabelns uppställning. Essay
ön Man skulle alldeles intet vara skaldekonst. Jag är
tvärtom öfvertygad att äfven i blotta målningen af den
verkliga naturen, vare sig till dess yttre skådesyner och
händelsespel, eller till sinneskänslans inre rörelser, ja
till och med i det lifiiga harmoniska uttrycket af ett
upphöjdt förnufts läror, ligger nödvändigt mycken sann
skaldekonst. Boileau, Racine, Pope, Voltaire skulle
annars näppeligen vara stora poeter, och det lära de väl
dock förblifva hädanefter, som intill våra dagar, Oaktadt
alla nyare motsägelser.»

Vi måste stanna redan här för att orientera oss.
Yi igenkänna Leopolds be visningskons t, maktspråket.
Han är öfvertygad att äfven i realiteten m. m. ligger
mycken sann skaldekonst; men på hvad grund? på den
grunden att Boileau et Comp. annars icke skulle vara
några stora poeter, som de väl ändå komma att förblifva.
I sanning en bra lös och falsk grund. Femtio år efter
den tid, då Leopold nedskref detta postulat, lefver
säkerligen ingen verkligen esthetiskt bildad man, som anser
Boileau för en stor poet; och de fleste torde vara ense
om att Pope och Yoltaire, ja Sjelfva Racine, näppeligen
såsom poeter kunna göra anspråk på första rangen.

Hufvudbristen i Leopolds konstlära ligger deri, att
den saknar allt begrepp om ideal, om en idealisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free