Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bemärkelse ingenting mera romantiskt än just dessa
spinn-rockshistorier. Det gifves sådana deribland, sade mig
nyligen en ung kandidat ifrån Upsala, hvari man finner
tio gånger mera sannt snille än i alla våra belönta oder
och skaldebref. Visserligen, svarade jag; och såsom ett
prof derpå proponerade jag honom en liten legend, som
just då rann mig i hågen, men hvarmed han icke syntes
mig särdeles tillfreds. Sagan röjde, sade han, icke nog
medvetslöst geni utan var full af syndafall, såsom
han i det lärda språket uttryckte sig, och hvarmed han
förstod reflexionens yttringar. Som andra likväl torde
dömma bevågnare derom, vill jag här anföra den:
«tJngefar vid medlet af förra århundradet lefde i det södra Frankrike
en skräddare af mycket godt namn, och som hade den äran att arbeta för
den heliga kyrkan. En dag, då han var sysselsatt med att skära till en ny
högtidsdrägt åt Guds moder, kände han i armen en syndig rörelse, som
förde honom att afsnedda åt sig med saxen temligen stora delar af det
gyllene fransverket och det rika perlstickeriet. Han dömdes att hänga, och
hela staden kom i rörelse. Man lopp ifrån bodar och verkstäder, ifrån kök
och vagga, för att se hvilken min han höll och huru han skulle blåna i
synen. Men hvad man ej visste, det var att den onde sjelf hade förskapat
sig i hängmannens person, och utförde hans kall. Uppkommen på stegen
med delinqventen och i det han fäster repet på kroken, sade han till honom:
«Du går nu rakt in i paradiset, ty man har läst bra öfver dig; men om
du vill höra mig till, lofvar jag dig ännu femton års lifstid, full af nöjen
och herrlighet.* Vill du räddas och lefva?» — «Ja, för tusan», svarade
skräddaren. — Ingen af åskådarne hörde hvad som sades, men sågo
deremot» med största förvåning, hängmannen på en gång utsträcka från
skuldrorna ett par ofantliga vingar och, förvandlad till en stor becksvart
hafs-örn, taga skräddam på sin rygg med rännsnaran om halsen och bortföra
honom luftvägen undan allas åsyn. Farten bar öfver berg och floder långt
bort i främmande land, tills den omsider stannade midt öfver ett
konunga-slott. Här sänkte sig hafsörnen och lemnade skräddaren, sedan han oskadd
nedsatt honom i trädgården, hvarest Sjelfva konungadottren på den timmen
spatserade. Prinsessan var gudfruktig och något till åren. Hon såg
skräddaren, ömkade honom, omvände honom och såsom botöfning gifte sig
hemligen med honom. Emellertid bestod alltid förbundet med själaflenden, och
man vände sig i det ämnet till den heliga Jungfrun, hvars hjelp man
åkallade. En dag såg man engeln Gabriel komma släpandes in i trädgården
med en ansenlig träklump. Det var ett stycke af den helige Petri kors,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
