Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre omedelbart. Förgäfves invänder man att tanken
sväfvar här likasom i en särskild verld af gränslösa
möjligheter, hvarest ingenting lyder tvånget af vanlig
naturordning; att solen är här icke mera ett ofantligt
eldsklot, utan en gudomligt skön yngling med strålar kring
hufvudet, som gör hvar dag sin färd öfver himlahvalfvet;
att den ena gudavarelsen klyfves här fram ur den andras
hufvud med tillhjelp af smedsverktyg; att man här fär- N
das på böljan med hjuldon eller i luften med drakar
och dufvospann, eller gör resan till månen på vackra
vingade hästafr m. m. — utan att förnuftet äger rätt att
deröfver beskärma sig. Jag vill ej heller göra det.
Emellertid skulle man ej förlåta i diktsagan hvarken
Sjelfva diktsynernas tomhet på mening och ändamål eller
deras oädla låghet eller passionernas orimliga och
naturstridiga målning eller händelsernas förvirrade och oskick-
-liga förlopp; hvilket väl dock synes bevisa någon
förnuftets befattning dermed. Men icke nog. Om det
gifves en pöbeldikt och en förnuftsvärdigare; en blott
lekdikt och en allvarlig; en dikt, som till sitt ändamål
icke behöfver troligheten, och en annan, som i den
egenskapen måste kunna sättas i bredd med Sjelfva
sanningen och med den sammanlänkas; då, i det fallet,
hvarefter skall man i användningen af dessa olika slag
bedömma det rätta eller orätta, det passande eller
obehöriga, om icke efter omdömesgrunder, som det tillhör
förnuftet att fastställa? Äfven här förlorar förnuftet
således icke hela sin myndighet, fastän icke alltid
regerande efter den egentliga upplysningens fordringar.
Lå-tom oss alltså nu tillse hvad det i dessa ämnen
antingen såsom lofligt medgifver eller tyckes såsom lag
före-skrifva.»
«Utan tvifvel eger och erkänner poesien (vår
moderna i synnerhet) produktioner, som hafva helt och
hållet blotta diktnöjet till föremål: ämnen, hvari man
ensamt räknar på inbillning och sinnlighet. Häribiand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
