Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
piter, inga Silfer, inga Alfer, inga personifierade
egenskaper blifva här antagliga. Dikten får nemligen ej vara
ett blott luftspel, en inbillnings]ek, utan måste nödvändigt
kunna betraktas såsom möjlig sanning, både till
handling och handlande varelser. Det är detta, som efter
min tanke i synnerhet gör den episka sången så svår
att lyckas i våra dagar, sedan filosofi och naturkunskap
bortryckt från jordens gemenskap och menniskornas alla
fordna underbarliga makter, och flyttat dem som af oss
erkännas i aflägsna osinnliga kretsar, hvarigenom de
blifvit svåra att skildra i någon slags liflig och trolig
likhet med vår sinnliga erfarenhet. Om ett och annat
stort snille, en Milton, en Klopstock, icke dess mindre
gjort med framgång bruk af dessa sistnämnda, måste
dock tillstås, att det endast varit i ämnen af ett visst
eget alldeles religiöst slag, och äfven dér icke utan att
då och då råka i en liten delo med troligheten. Det
skall måhända synas en besynnerlig sats, att råhetens,
okunnighetens tider befinna si^ i detta och flera
af-seenden de mest gynnande för poesien. Emellertid visar
erfarenheten att verkligt så förhållit sig, och det är just
synbarligheten deraf, som bragt några på den sällsamma
tanken, att råhetens tider borde i vitterheten återkallas:
likasom detta lät efter bqhag göra sig, och likasom klar
insigt och djup ovetenhet, med ett ord dag och natt,
vore i Sjelfva verket möjliga att sammanföra.»
«Homeru8 kunde till exempel på sin tid, utån
stridighet mot den då rådande upplysningsgraden, berätta
om palatser och grottor under hafvet, i hvilka gudar
bodde, och hvarest Vulkan, under sin flykt från
himmelen, arbetade på deras smycken och husgeråd. Alla
grekiska folkstammar trodde i hano dagar på dessa
kroppsliga gudamakter, och hvarken förnuftet eller
naturkunskapen motsade ännu möjligheten af en sådan
vistelseort. Dikten kunde således här äga all verkning på
sinnet af möjlig realitet; och just detta är det, som nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
