- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
355

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vändigt fordras, just denna egenskap, som åtskiljer den
äkta poetiska dikten från allt slags skrock och
barnjoller. Likaså kunde Homerqs ganska väl låta Ulysses
berätta om ett stort folkslag på en af öarne i
Medel-hafvet, hvaraf en enda man spisade till frukost ett par
karlar af vanlig storlek. Kunskapen om naturens
varie-teter i anseende till menniskoslagen var ej större på
hans tider än att detta kunde anses möjligt, och dikten
var här blott djerf och vild, icke orimlig. Korteligen:
allt detta var visserligen skaldens uppfinning, men kunde
efter tidens begrepp också vara verklig sanning. I våra
dagar vore bägge delarne en lika så osmaklig lögn emot
förnuft och känd verklighet, som våra gröfsta pöbelsagor.»

«Men Horners dikter låta ej alltid med lika god
grund försvara sig. Jupiter till exempel, som hotar
Juno med stryk, eller hänger henne upp i luften med
tvenne tyngder vid fotterna; vishetsgudinnan, som
sparkar kärleksgudinnan i magen (att ej nämna flera
dylika exempel), synas väl temligt omöjliga att förena
med någon tids begrepp om de höga väsenden, åt hvilka
jorden troddes skyldig sin dyrkan. Ännu mindre låter
detta tänka sig om en tid, då man redan ägde nog
snille att både göra och värdera poemer sådana som
Horners. Äfven hos den äldste af alla skalder, som i
egentlig hög mening bära detta namn, finnes då
verkligen fel emot hvad man kan kalla upplysningens
fordringar; ty det gifves ett mått deraf, som ursprungligen
tillhör menniskoförnuftet, så snart det hunnit någon viss
grad af utveckling. Och beviset härpå är lätt: man
undanröjer mycket för oss stötande genom
inbillningens flyttning till äldre tider och tänkesätt; men det
gifves ingen ålder af tid, ingen flyttning af
inbillningen, som kunna göra rimligt att tänka sig
guda-varelser på en gång dyrkansvärda och föraktliga.»

«Utan fruktan att bedraga mig eller att motsägas
af tänkande läsare, tror jag mig således kunna utgå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free