Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af detta berömda poem måste ej den förnuftiga eftertanken
beklagligen vända sig bort med flathet och förtrytelse?»
«Utgöres dikten verkligen på detta sätt af blotta
vilda eller tomma inbillningsdrömmar, vare sig redan
förkastade af upplysningen, såsom allt gammalt grekiskt
och nordiskt gudaskrock, eller fast af yngre fabrik dock
ej bättre förenliga med sunda begrepp; måste man, i
ett eljest allvarsamt arbete, för att njuta diktnöjet hålla
på vissa stunder omdömet och eftertanken strängt
utestängda att de ej må komma emellan och förstöra
dunst-verket; kunna, med ett ord, förnuft och inbillning icke
förena sig i ett gemensamt bifall till diktens
föreställningar, utan finner sig den ena af dessa sinneshälfter
tvungen att förakta och bortstöta ifrån sig hvad den
andra omfattar och njuter med begärlighet: då är ett
sådant arbete icke heller (som dess allvarsamma slag
yrkade) gjordt att njutas af hela menniskosinnet, utan
lösligen beräknadt på ömsevis den ena eller andra
hälften deraf utan förening dém emellan, och har, man säge
hvad man vill, ej den förnuftsvärdighet, som en sann
och ädel smak fordrar i all tankeskapelse af hög och
allvarlig natur.»
«Äger då någon behof af dikten för att pryda och
upphöja sitt ämne; har han hjeltar att besjunga, stora
händelser eller stora sanningar att i sång utföra och vill
förvärfva deråt beundran och vördnad genom högre
makters framträde eller underbara deltagande: göre han det,
så långt ämnet bjuder honom utvägar dertill; men på
ett sätt, som ej strider mot förnuft och upplysta begrepp;
på ett sätt, som ej förringar hans arbete genom just det
som skulle upphöja det. Tage han alltså hvarken sin
tillflykt till trollmanskap eller besvärjelsekrafter, eller
förvandle han begrepp och egenskaper till gudapersoner
med ansigten, kroppar och bevingade skuldror, för att
inblanda sig i menniskoverlden och synas leda dess
händelser, eller besväre han till samma ändamål någotdera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
