Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våra begrepp? De gröfsta, de lumpnaste af våra
skrock-sagor hafva beklagligen i detta afseende en verkan,
åtminstone på barn och pöbel, som Sjelfva Homerus och
Virgilius aldrig kunna hafva på oss. Om detta
nyssnämnda diktnöje är föraktligt, är verkningen deraf
åtminstone ganska allvarlig och kan tjena såsom exempel
af den, som på en ädlare väg måste sökas, eller ock —
ej ens eftersträfvas. Kortligen: förnuft och inbillning,
natursanning och diktskapelse måste öfverensstämma,
sammansmälta, vara eller synas detsamma, till all stor
och fullkomlig effekt. Och ju mera ämnet har för oss
storhet och allvarligt intresse, ju mera fordra vi äfven
af Sjelfva dikten denna höga allvarliga natur, hvarförutan
den — upprepom det ännu en gång slutligen — alltid
bättre saknades.»
«En annan fråga blir, huruvida någon underbar
dikt, med sådana fordringar, må anses för oss möjlig,
och hvad utvägar vi dertill numera kunna äga? Säger
någon: desamma som Milton och Klopstock, så vet jag
ej om frågan vore dermed fyllest afgjord och besvarad.
Lagstiftaren Boiieau tänkte åtminstone i poetiskt
afseende ej särdeles gynnande om den kristna mythen i
allmänhet, hvilken han ansåg såsom alltför osinnlig eller, i
sin ringa grad af loflig sinnlighet, alltför dystert
majc-stätlig, för att kunna med nog poetisk fördel brukas i
profana ämnen och händelsemålningar. För min del
nödgas jag vara till en stor del af lika tanke med Boiieau.
Om förnuftet finner sig med detta diktslag nöjaktigt
tillfreds, finner inbillningen deremot ej till samma grad sin
räkning dervid. Erkännom nemligen, att om
religions-mythen är hos oss utan jemförelse mera förnuftsvärdig
och vördnadsbjudande än den hedniska, har den
deremot ej på långt när samma rika omvexling, samma
glada färger, samma lifliga rörelsespel.
Afgrundsvarel-serna äro rysliga, och låta väl knappt i någon mensklig
handling utan fasa inblanda sig. Englar och frälsta sjä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
