- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
367

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ren för ögonblicket en motsvarande stämning. De göra
under sådana förhållanden icke anspråk på objektiv
verklighet och trovärdighet, utan äro endast hemlighetsfulla
skuggartade reflexer af subjektets egna inre dunkla
känslor och rörelser. Äro de derjemte uttryck af den
allmänna folktron på den tid, inom hvilken den idealiska
handlingen förutsättes röra sig, så har konstkritiken mot
dem ingenting att anmärka. Så är t. ex. fallet med
vålnaden i Hamlet, hexorna i Macbeth o. s. v.

Efter att hafva straffat Bftrger för hans ohyggliga
spökballader vänder Leopold sin bittra kritik mot
Goethe med anledning af hans Braut von Korinth. Sedan
han redogjort för detta skaldestyckes för oss, såsom jag
förmodar, välbekanta innehåll, gör han fru Staél en lätt
förebråelse för det att hon i sin skrift om Tysklands
litteratur «icke talar med ovilja om detta poem».
((Också», fortfar han, «må den unga mannens ståndaktighet
vi$ sin förbindelse och hans oskrämda kärlek verkligen
till fördel vittna om honom. Detta bevisar passionens höjd
och hör till könets segerhäfder; men jag tror ej att det
är ur den synpunkten som saken bör bedömmas. Med
förmodligt rättare afseende på sjelfva diktslaget och dess
förhållande till förnuft och smak, frågar jag deremot
hvarje läsare som äger dem, hvad han tror sig böra
tänka om den vällustiga gastens historia? I sanning,
om man äfven från det råaste tidehvarf knappast skulle
vänta sig en vitterhetslemning af sådan beskaffenhet,
borde det då vara möjligt, att den kunde tillhöra våra
egna dagar; — att af dylika stycken det ena efter det
andra skulle finna bifall och beundran, och att sådant
skulle hållas för sann och djup snillekraft? Eller skola
vi då af Sjelfva geniets hand ombildas, jag säger ej blott
till behag och tycke för ett af de lägsta och skamligaste
diktslag, som låta tänka sig, men till alla de durama
sinnesfasor, alla de grofva, förvända, hiskliga begrepp
om en osynlig natur, som så länge utgjort våldets och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free