Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bundet, som i många fall var den förras bundsförvandt.
I vår tid, som redan står aflägse från de då pågående
litterära striderna, lärer man svårligen kunna neka att
Leopold från sin ståndpunkt betedde sig mot den nya
tidens kämpar i allmänhet med en ridderlighet och en
hof-samhet, som borde hafva tjenat dessa till föresyn.
Visserligen märker man väl, att han var uppfostrad i en
ensidig smaklära, från hvilken han, Oaktadt vidsträckta
studier, aldrig förmådde helt och hållet slita sig lös;
men hans klara förstånd och hans poetiska sinne
förmådde honom dock till medgifvanden, för hvilka hans
motståndare borde hafva hyst aktning, såsom vittnande
om en fördomsfrihet, som på långt när icke var
gemensam för alla anhängare af hans esthetiska åsigter. Om
man betraktar den i början af detta sekel vaknade ifvem
för vår nordiska skaldekonst såsom ett slags tids- eller
partiyra, sådan som den då verkligen visade sig, i
synnerhet hos Ling, så måste man gifva Leopold rätt i det
väsentliga af hans påståenden emot denna nya mani.
Det tillhör det skapande snillet att slutligen utjemna
tvisterna emellan de theoretiserande kritiker. Geijer, och
i synnerhet Tegnér, anvisade till slut den forngötiska
traditionen den plats, som den kan intaga i den nyare
nordiska vitterheten. Leopolds beundran för «Frithiofs
Saga» bevisar tillräckligt att han förstod erkänna
förtjen-sterna äfven hos det nya och nationella i vitterheten,
när det omsmältes i det sanna snillets degel.
Bland de förebråelser, som gjordes den gamla
gustavianska skolan af den nya, var kanske den vigtigaste
och oftast återkommande den, att den förra skulle
slaf-viskt efterhärma den franska vitterheten. Derpå har
Leopold i uppsatsen «om den äldre svenska litteraturens
förhållande till den fransyska» svarat så väl som svaras kan.
Sedan han redogjort för hvad han ansåg vara hufvuddragen
af det s. k. fransyska manéret (en teckning som är, såsom
man kan förstå, mycket smickrande för besagda manér),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
