- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
392

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ökad qvar. Deraf kunde hon åtminstone till en början
lära någonting.»

«Men hvad den nya skolan deremot lärer hafva den
rättvisan att af detta poem ingalunda tillegna sig, det
är den förunderligt rika och sköna bildningskraft, som
deri utbreder sig, i förening med det djupa tänkande
sinne, som öfverallt framträder utan fördunkling af
ord-mörjor och tankemoln. Jag går i god för att ingen
skall hafva trott sig igenkänna någon slägtskap med
denna skola eller någon likhet med hennes anletsdrag,
hvarken i den Shakspeariska mångfalden af mästerligt
tecknade figurer och sinnesarter eller i den homeriska
målningen af naturscener och händelselopp, af tidsdrägt och
menniskohandling; eller ännu mindre i den oförgängliga
paradisiska blomning af Sjelfva det poetiska uttrycket, som
från första till sista sidan fängslar läsaren. Man skall
tvärtom af allt detta gissa till helt andra skyldskaper
och något förnämare. Så att om Sverge kan med skäl
högmodas öfver detta poem; om det till och med vändt
hit åt norden främmande folkslags ögon, likasom på en
kometisk skådesyn, så torde orsaken dertill verkligen
mindre ligga i likheten med den fosforiska och
kalen-driska poesien, än i likheten med Homerus, Yirgilius,
Tasso, Milton, Pope och allt hvad man sedan
årtusenden beundrat såsom ypperst i detta slag.»

Anmärkningsvärdt är att Leopold denna gång bland
de stora mönstren icke nämner en enda fransmai*.
Deremot har han i sin ifver mot nya skolan förgätit att
bland Tegnérs erkända förebilder nämna Goethe och
Schiller, förmodligen emedan de voro tyskar. — Hvad
som i synnerhet tyckes hafva grämt Leopold i den nya
skolans sätt att förfara mot den gamla, är dess klander
af franska ’tragedien såsom den senares förebild vid
försöken att skaffa oss ett nationellt drama. Och i sanning
gör han allt hvad göras kan till försvar för det franska
idealet i tragedien. Sedan han redogjort för alla de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free