Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvars synnerliga rigtning att meddela grundlig
kännedom af fäderneslandets inre tillstånd och författning
under särskilda tidehvarf de ådagalägga.»
cdnom Upsala universitet lefver och skall länge
lefva ett tacksamt minne af Rosensteins verksamma och
visliga omsorger att befordra detta läroverks
gagnelig-het. Så saknad var hans vård om dess angelägenheter
under konung Gustaf III:s regering,, att när
kanslers-embetet år 1796 blef ledigt, de mest utmärkte bland då
varande professorer, en Tingstadius, en Fant, en
Boé-thius, en Nordmark m. fl, ifrigt yttrade sin, af
ärkebiskop von Troil äfven understödda önskan, att det
måtte honom uppdragas. Han afböjde framställningen
af denna önskan, hvilken ock svårligen hade kunnat
uppfyllas, emedan han ej innehade den yttre värdighet,
som berörde embete ansågs ovilkorligen kräfva; men
ändamålet vanns för någon tid derigenom, att den unga
konungen sjelf åtog sig styrelsen af universitetet, dervid
biträdd af sin fordna lärare.»
«Under sin trettonåriga förvaltning af
statssekrete-rare-embetet för eklesiastik-ärenderna hade Rosensteins
nitälskan för kyrkans, läroverkens och vetenskapernas
— — fordringar ett rymligt verkningsfält. Hans
noggrannhet och oveld i detta vigtiga och ansvarsfulla kall
kunna ej förgätas af dem, som varit vittnen dertill eller
behöft att sig derpå förtrösta. Med försvagad syn
mäktade han ej sjelf läsa de handlingar, som han skulle
föredraga; men ännu i den långt framskridna åldern var
hans minne så starkt, att han, efter att hafva låtit dem,
äfven de vidlyftigaste, en enda gång sig föreläsas, kunde
med nästan ytterlig omständlighet framställa deras
innehåll. Hans tankeförmågas ovanliga redighet gjorde ock
möjligt för honom, att med den fullkomligaste ordning
i uppställning, samt rätthet och bestämdhet i uttryck,
diktera hvad han var oförmögen att skrifva»*).
*) Hans Järtas företal till Rosensteins Samlade Skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
