Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till samma höjd de i andra länder redan hade uppnått, att för evigt
sammanbinda dem med det allmännas välgång. Borde de vänta framgång i ett
land, der man ännu stridde med brister, lemningar af ett långvarigt och
förödande krig? Hos en nation, som, icke nog varnad af olyckan, ej kände
annat begär än att träda i tappra fäders fotspår, ej annat behof än hämnden,
ej annat behag än krigsljudets, som talade om Carl, om Narva och Duna,
och tycktes glömma Pultava? Borde de vänta beskydd, der bland de högre
knappt någon fanns, som icke blifvit uppammad att förakta all annan ära,
än den att på krigets fält trotsa fiender, eldar och dödar? Borde de lofva
sig medhjelpare, der, Oaktadt några stora snillen, Oaktadt en skymt af
ljuset, man ännn var under grälets och vidskepelsens ok, ännu var långt efter
andra nationer, ännn långt ifrån den filosofi, som ensam leder till en rätt
upplysning? Emellertid lyckas företaget nästan lika hastigt som det börjas.
Himlakropparne mätas, kalkulens djup genomtränges, naturen i dess
verkningar, i dess döda och lefvande varelser, undersökes och kännes.
Vetenskapernas ljus sträckes till alla borgerliga förrättningar, åkerbruk, slöjder,
handel, bergverk, krigskonst. Inga hinder förskräcka, ögat väpnas att
beskåda himlarne, och konsten tränger ned till grufvornas afgrund,
strömmarna tämjas, luftstreck och jordmån besegras, och den natur, som blifvit
tvungen att upptäcka sina hemligheter, står lydig vid snillets bud. Ett helt
land, en hel nation omskapas. Men nyttan och ryktet stadna icke inom
Sverge; hela den kunniga verlden riktas med våra upptäckter och våra
påfund. Det är en svensk, som lär engelsmannen att förbättra det verktyg,
som skärpte Galilei och Newtons öga; Sverge ger ej mera blotta metaller,
men lär nationerna att känna dem, och det är nära vid polens is och snö,
dem ännu ingen sol hunnit smälta, som hela naturens rika alster beskrifvas
och indelas. Redan besökes vårt land af de vettgirige. Redan sänder denna
inkräktares fosterbygd, i stället för våldsverkare och plundrare kring jorden,
vise, som ej fordra andra segrar än ljusets öfver okunnigheten, ej andra
rof än en blomma, en växt, ett träd af de oräkneliga, som skaparen spridt
öfver alla verldsdelar. Namnet och ryktet af en svensk naturkunnig flyger
dit ingen segrares hunnit tränga. Sverge, knappt kändt bland de lärde,
blir ett mål för deras beundran och deras afund. Det framter ett nytt
Thebe, länge obetydligt, länge missaktadt, som på en gång af Pelopidas
och Epaminondas lyftes till sidan af Sparta och Athen, om det eljest icke
är en oförrätt mot vetenskaperna att likna deras varaktiga fördelar vid
krigslyckans flyktiga ära.
Nekom likväl icke att denna förunderliga händelse, att Svenska
Vetenskaps-akademiens inrättning och de följder den haft, gynnades af
flera omständigheter: inom oss af en föregången statshvälfning, som
den var ämnad att understödja, af en jäsning i sinnena, som friheten
alstrat; utom oss af de nationers lyckliga möda, hvilka vi alltid med
erkänsla skola nämna våra lärare och våra ledare. Betagom icke de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
