- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
452

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kriget föröder penningar, blottställer det konungarne för folkets behag.
Gustaf I gjorde här i landet hvad han ville, ty han var hushållare och
bibehöll fred. Våra krigiska konungar voro alltid i nationens dependens, och.
efter det ärorika tyska kriget satt den penningelösa Kristina osäker på sin
thron. Carl XI blef enväldig, ty han älskade fred och hushållade. Dess
son störtade riket och sin fars regeringsrätt. Un roi sans argent riest roi
quä demi, sade Henrik VII i England, och han förstod att göra af
Parlamentet hvad han ville. Det var alltid penningbrister som voro första källan
till Stuartska konungarnes olyckor. Hvad annat än krig, som grundlagt
medellöshet, har satt Frankrikes konung i det tillstånd han nu ärP Huru kunna
då konungar ähka krig (ut in litteris submisse kumillimis) P»

En månad senare skrifver han i ett bref. hvari han
med lifliga färger tecknar den i landet rådande oron
öfver vestra Sverges och särskildt Göteborgs hotade
belägenhet, och nödvändigheten för konungen att i
bindande termer samt inom en fixerad termin utsätta
riksdag, bland annat följande:

«De som ej äro eders kongl. maj:t tillgifne, yttra en farhåga, som är
i mitt sinne orimlig, att nemligen eders maj:t för att återvinna den gloire,
som händelserna i Finland tyckas hafva minskat, skulle vilja våga allt för
allt och partout ej vilja fred. Men denna tanke kan helt visst ej
uppkomma hos en konung, som ingen »ra har utan den att göra sitt
fädernesland sällt, och en far, som ej vill lemna sin son ett stympadt land att
regera. De alterkationer, som varit mellan oss. och de fel vissa begått, kunna
ju aldrig i eders kongl. maj:ts hjerta utplåna minnet att eders kongl. maj:t
är Sverges, d. v. s. hela nationens konung, och att denna nation förtjent
eders kongl. maj:ts kärlek.»

Följande bref förtjenar läsas i sin helhet.

«Stockholm den 33/j0 1788.

S. A. K.

Jag kan icke beskrifva den glädje, hvarmed jag fått höra tidningen
om det kraftiga bistånd England och Preussen göra eders kongl. maj:t.
Jag hoppas att dansken får vända om med lång näsa, och tycker mig se
grefve Bernstorffs inquietude för sitt kära Holstein. Hvad som mest fägnar
mig är att af stilleståndets prolongation finna, att eders kongl. maj:t vill
freden, och att eders kongl. maj:t icke åt eu oviss krigslycka lemnar att
förstöra den ära eders kongl. maj:t vunnit att hafva räddat en tredjedel af
sitt rike, i det eders kongl. maj:t frälst Göteborg. Eders kongl. maj:t vet
att jag ej smickrar. Jag skall äfven göra en annan bekännelse, att jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free