Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lydde hans friska själs fordringar. — Men den högsta
sällheten njöt hans faderliga känsla. — Han fick ock
dö utan plågor. I hans bokrum insmög sig genien med
den nedvända facklan och lade sakta sin hand på hans
ögon.»
Hammarsköld yttrar om Adlerbeths tragedier, efter
att förut hafva bestämt den franska tragediens
egendomliga karakter: «Då nu de Adlerbethska sorgespelen höra
till detta slag, är det naturligt att man af dem icke kan
vänta de förtjenster, som tillhöra den tragiska arten i
dess höjd eller mäta dem efter idealet för densamma.
Efter franska tnönster äro de bildade, och efter franska
tragikens reglor måste de dömmas. Och enligt dessa
nedstämda fordringar torde den fördomsfria granskaren
böra medgifva, att Ingiald Illråda är den bästa
ori-ginal-tragedi, som före år 1810 hos oss utkommit. Det
är sannt: den har ej den prunkande versståt, den
glimmande och braskande diktion, som tragedien Oden,
hvilken en lång tid utbasunades såsom vår theaters
prydnad; men den öfverträffar honom vida i allt det
väsentliga: i planens rigtiga sammanknytning, detaljens
naturliga fortgång, karakterernas behörighet och
situationernas enkla och otrugade frambringande. Allt beror
visserligen på intrig; men den håller läsarens
uppmärksamhet oupphörligt spänd och påfordrar icke förgäfves
hans deltagande. Granmars och Ifvars ridderliga
förhållanden till hvarandra, Sigurds ädla tänkesätt och den
slutliga felslagningen i Ingialds uträkning äro med
mycket förstånd sammanbundna att göra säker verkan.
Deremot är det af skaldens valda mönster klart, att man
icke här har att vänta den djupa pathetiskt kraftiga
karaktersmålning, eller den poetiskt idealiserade och
historiskt sanna skildring af händelsens rum- och
tidsförhållanden, hvarmed den store Shakspeare så ofta vet
att hänföra oss. Likaså litet söke man här en
fullständig utveckling af Ingiald Illrådas personlighet, sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
