Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J ären oskattbara vänner:
Men Ramsjöholm är ock min vän.
Det ej af snillets skatter lyser,
Men det, som J, mig nyttigt är;
Och det i återtjenst begär,
Att for dess väl jag omsorg hyser.
Men Ramsjöholm ej flyttar sig,
Och J ej viljen följa mig.
Har bör jag di min pligt bevaka?
Jo, jag ej annan ntväg ser,
An slita mig en tid från er,
Och flyga sen till er tillbaka.
Sannt är, se’n jag min fristad nått,
Och fnnnit här i temligt mått
Allting emot min önskan svara,
Jag har ej skäl att missnöjd, vara.
Jag lyder här min egen lag:
Jag ser naturens hand försköna
Min stilla boning dag från dag,
Och blomman titta ur det gröna,
Med glädjens växande behag.
Jag röjer hoppets bild i våren:
Han jemte nöjen löften ger,
Så sälla, som en yngling ser
Sin morgondag i ungdomsåren.
De höga alars gröna häck,
Som omkringger kristallens bäck,
Re’n löfbeklädd, mig lofvar skygga,
Och snart den stund åt svalkan trygga,
Då jag för sol och vindar höljd,
Af dina bägge tomer följd,
Går att till skiftes mig förlora
I läckra känslors ljuflighet
Och i beundran af det stora,
Dem du förenta väcka vet.
Men du på hushållsfältets bana
Kanske vill se mig träda fram?
Der är jag chef; och vid min fana
Min tropp ej fruktar svett och dam.
Här plöjarn ristar tegens föror
Och kornet stänks i myllans graf;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
