Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hade redan slagit den s. k. Aspö-eskadern, som
anfördes af amiral Kruse, då hufvudstyrkan af den ryska flottan,
under prinsen af Nassau, trängde in i sundet, sedan den
upptagit de försänkningar, med hvilka svenskarne
förskan-sat inloppet. Det nederlag, som svenska flottan sedan led,
hade kunnat undvikas, om Ehrensvärd, som förutsåg det
, nya anfallet och vådan deraf, fått fullfölja sin afsigt att, efter
den slagna eskaderns flykt, i tid draga sig undan. Men
Gustaf III, som stod nära i land, vittne till striden,
förböd det i hopp att vinna en ny och större seger.
Två dagar efter slaget, deri han förlorat sju stora skepp,
flera små och tjugusex transportfartyg, trädde
Ehrensvärd inför konungen och yttrade: «Ers maj:t har icke
mera någon skärgårdsflotta», hvarpå konungen svarade
med att tilldela Ehrensvärd svärdsordens stora kors,
som eljest blott kan tilldelas lyckliga härförare. Det
Oaktadt ville Ehrensvärd ej längre behålla ett befäl,
hvarvid han icke kände sig tillfredsställd. Han begärde
afsked innan konungen, som inom kort åter hade en
skärgårdsflotta, i det senare slaget vid Svensksund
genom den mest lysande seger hade återställt både äran
och freden. Han flyttade nu på landet och studerade
fysiken, hvari han brefvexlade med kammarrådet Gedda,
hvilken brefsamling likväl beklagligtvis lärer vara inköpt
af utländingen; gjorde rön i landthushållningen,
presiderade i kongl. Vetenskaps-akademien, hvars medlem
han blifvit 1790, likasom förut i Akademien för de fria
konsterna.»
«Den nya regeringen kallade honom åter i tjenst
1792 med titel af general-amiral. En följd af denna
befordran var att han trädde i spetsen för en mängd
inrättningar, som hade gemenskap med sjöväsendet: så
blef han ledamot i direktionen för
konvoj-kommissaria-tet, kadettskolan vid Carlberg m. m.; men hans själ,
som fann sig hemma i sjöslagtningens hvimmel, var ej
skapad för denna lugna, ej sällan småaktiga och punkt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
