Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den rena skönheten hos de ungdomliga och qvinliga
skulpturbilderna.
Hvad derivationen af ordet täck från täcka angår,
så erkänna vi dess fyndighet, men tvifla på att
filologerna skola godkänna den. Den vore också egen för
vårt språk. Verbet «täckas» (såsom täckas Gud),
tydligen beslägtadt med täck, kan väl ej anses komma af
«täcka».
Ehrensvärd uppställer derefter den frågan: hvarifrån
man får kunskap och känsla om skönhet, täckt och fult?
och svarar att man får dem ifrån någonting medfödt i
egen natur och genom uppfostran. Detta bör förstås
sålunda: att med någonting medfödt i egen natur
menas det innersta i en sjelf, hvilket alltid leder menniskan
genom det stora sammanhang, som hon har med hela
naturen, att framför allt älska (let fullkomliga, det sköna
och det i stort fårdiggjorda allting. Med uppfostran
menar han den ständiga aktning (d. v. s. iakttagelser
för uppmärksamhet) man måste egna åt naturens skick,
för att vänja sig gå ifrån fördomar tillbaka till naturen.
Genom en sådan forskning i naturen finner man, att
naturen, lemnad sig sjelf, alltid är skön; men oroad af
händelser och förfång blir hon oartad och får ett fult
skaplynne. Sådana händelser och förfång komma af
de små lagar i naturen, som lägga sig i vägen för de
stora. Det tillfälliga störer på mångfaldigt sätt det
väsentliga. En tillfällig naturhändelse kan förstöra det
skönaste landskap, en insekt den kraftigaste växt, en
lefverfiäck det vackraste ansigte.
Ljunggren, i sin afhandling om Winckelmann och
Ehrensvärd, anmärker med afseende härpå, att
«Ehren-svärds åsigt om de små och stora lagarne i naturen
innehåller samma grundtanke, som återfinnes i Vischers
lära om tillfälligheten, hvilken lära anses såsom ett af
de icke minst vigtigt bidrag, hvilka denna nutidens för-
Malmström. III. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
