Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ger allramest akt på smak i konsten och på dygden i
lefnaden.»
Nästan lika mästerligt har Atterbom i sin
utläggning*) utvecklat denna fundamentala punkt i läran om
det sköna. Särdeles lärorik är hans framställning af
flärden i dess dubbla egenskap af «det låga, som
kryper under måttans gräns, och det öfverdrifna, som
flyger öfver den». Skönhetslinien ligger i raid ten, det
lagoma naturliga, enkla och ärbara. Bättre kunna
svårligen begreppen «ädelt» och «8mak» definieras, än i
följande stycken, hvarmed hans parafras af andra
afdelnin-gen afelutas**).
•Måttan af sinnesrörelser eller sinnes verkningar — hvad kalla vi henne?
— Det ädla. Flärdsmenniskor äga i sina sinnesrörelser antingen låghet
eller öfverdrift, aldrig ädelhet. Men det ädla är Sjelfva den
omisskänneliga fysionomien, åtbörden, ställningen af sann skönhet. Den är fördenskull
ock det nödvändigaste eller Sjelfva hufvudsaken i hvarje framställning af
någon sinnesrörelse; likasom teckningen eller skapnaden är det
nödvändigaste i hvarje framställning af föremålets utvändiga skick. Och ehuru
mycken vigt man bör lägga på sträng teckning, så är dock uttrycket af ädel
sinnesrörelse ännu en betydlig grad angelägnare; ty i den visar sig
omedelbart de inre organernas tillstånd; hvadan följer att endast i den uppenbarar
sig det af en skön mensklighet egentligen sköna. — Man inser häraf, huru
en artist behöfver mycket. Icke nog ha vett; icke nog ha eld: han skall,
som en ungdom känner kärlek, känna det ädla.»
«Oekså torde man nu begripa oss, om vi säga: det är i ädel
historiemålning icke tillåtligt att skildra högfärdiga, men väl högsinnade; icke
spotska, men väl trotsiga, icke arga, men väl vreda; icke kättjefulla, men
väl vällustiga — och så vidare; alldeles af samma orsak som man i sådan
målning ej heller får skildra en fettbelastad, en dvärg, en lytt. Ty slikt
förer allsingen nytta eller uppbyggelse med Big. Denna gifves endast af ett
fullkomligt eller af ett sannt vackert. Här deremot har i naturen
uppkommit ett fel; den är rubbad, och saken är ej vaeker mer. — I artistisk
mening är en sak ädel eller låg alltefter det sätt, hvarpå den göres. Att äta
är ingen låghet; att dricka icke heller; att smyga sig till ett kärleksmöte
är ingen låghet; att röfva är ingen låghet (nemligen inför den blott
artistiska synpunkten); men ett visst sätt att äta, att dricka, med mera, kan
vara lågt.»
*) Siare och Skalder, 2:dra uppl., I: s. 237.
**) Anf. st., s. 244.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
