Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanser och Visor - Blomman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men när dagen slocknar ut,
Lik konvolveln sammanslut
Bedjande din krona.
Ej, o blomma, vet du hvad
Verldens öga fågnar,
Ej hvarför hvar fjäril glad
Dig sin hyllning egnar.
På dig sjelf du ger ej akt,
Och din oskuld är den makt,
Som din fägring hägnar.
O, hur gerna till mitt bröst
Ville jag dig trycka!
Undan lifvets sorgsna höst
Ville jag dig rycka.
Lära dina ögons språk,
Tröstas efter dagens tråk
Af ditt hjertas lycka.
Men ditt milda väsens frid
Vågar jag ej störa.
Vakna, somna, blyg och blid!
Ingen skall dig röra.
Men din ljufva andedrägt
Må till mig hvar vänlig flägt
På sin vinge föra.
Ej din fägring hösten når,
Tiden ej försvagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
