Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanser och Visor - Perlan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Intill den sista stunden;
Men utan den i lust och ro
Hon gifver sig ej bunden.»
«För dig, för dig, mitt unga vif,
Jag störta vill mitt unga lif
Igenom eld och lågor.
Snart perlan gifva skall ett svar
Uppå ditt hjertas frågor;
Ty förr en gång jag skatter bar
Ur hafvets vilda vågor.»
Till vågomsköljda klippans topp
Berusad, svindlande han lopp
Att ned i djupet ila.
Men plötsligt stannar han*, ej alls
Han vill sig öfverila;
Ty se, förtroligt om hans hals
Två hvita armar hvila.
Och från två milda ögons par
En blick så varm och underbar
Med hans sig sammangjuter,
Att blodet sjuder, morgonglöd
Hans väsende omsluter,
Och salighet på lif och död
Hans druckna hjerta njuter.
«Nej, nej — mitt hjerta är det haf,
Som skatter tog och skatter gaf —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
