Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen - Pehr von Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var det enda som en strid var värdt —
Men gränslös mildhet bredde städse vingen
Kring allt det lilla, som han hade kärt.
De ha gått bort de gamle! Ensam vorden
Han länge stod, på ära mätt och år.
Han var den ende, ännu qvar på jorden,
Af vittnena vid tredje Gustafs bår.
De ha gått bort — och öde ligga fälten
Der forr de stodo stolte rad vid rad:
Han gick der ensam än, den siste hjelten
Ifrån vår herrliga Gustaviad.
Gråt, fosterland! Ty värda dina tårar
De äro, sönerna af denna tid.
Den var den skönaste bland dina vårar,
Och stora minnen knyta sig dervid.
Då fanns det en förtjenst, som icke ärfdes,
Men ingen dygd, som obelönad blef;
Man djerfdes tänka och man handla djerfdes,
Och snillet skref sitt eget adelsbref.
Farväl du sköna tid, som är begrafven:
De hafva stannat dina pulsars slag.
Din siste son har nedlagt vandringsstafven
Och går i minnets krypta in i dag,
I minnets krypta in med sina minnen,
Sin lefnads häfd, af ädel handling full.
Gån till hans graf med vördnadsfulla sinnen:
Ett sekels ära vakar på hans mull.
Malmströms dikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
