Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Julianus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han vet ej — med ett ord — vet ingenting
Om hvad i hjertats svartkonstbok står skrifvet,
Har ej förkastat ljusets vigselring,
Har ej förbannat skapelsen och lifvet.
Han är hvad Julianus en gång var,
En blomma som i nådens solsken knoppas:
Han eger barnets frid och oskuld qvar,
Han eger himlen — eger allt —: han hoppas.
Bed, Julianus! bed. — Den rätt förstår
Att bedja är till hälften frälsad redan.
Du starke Gud, som jag försakat har,
Jag beder dig, att du mig lär att bedja — — —
(Ett bud kommer.)
På andra sidan storm-omtöcknad Qärd
Uti sin dödskamp brödren Lysis ligger:
Han kallar dig, o fader, till sin bädd —
PRESTEN.
JULIANUS
BUDET (till presten).
PRESTEN
Jag följer dig
JULIANUS,
I denna storm?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>