Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Fosterlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur ynglingen än dikta må,
Ej blir hans himmel dock så blå,
Hans jord så grön ej mer.
Hans kärlek väl en himmel gör
Af luft och vind, af strå och rör;
Men dock han måste bäfva för,
Att han en lögn tillber.
Men säg, min själ! hvart rycks du hän?
Du tyckes fara vill
Bland diktens doftuppfyllda trän,
Hvarhelst du hör en drill
Af trast och siska uppå gren,
Af lärka under sky. —
Vänd om igen — din väg är en
Och den är icke ny.
På Mälams väna strand jag satt
En doftberusad sommarnatt,
Se*n dagens äflan somnat,
Se’n flitens öga slutits till,
Och nyttans*urverk stannat still,
Och tusen plågor domnat.
Jag hörde trastens djupa slag,
Ty sången vakade och jag
Och Mälarns muntra bölja.
Jag såg på dig så sorgset glad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
