Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTLAND.
MINNE AP DEN 19 JUNI 1845.
Ötatt upp! Re’n lyfter solens gyllne svan
Ur östervågor sina purpurvingar:
Se! guldsprängd flyger böljans hvita mahn,
Och vinden glädjeyr sin thyrsus svingar.
Den nya dagens Gud ur morgonskyn
I hafvets sköte sina rosor tömmer;
Det vaknar rodnande. — Men hvilken syn!
Der borta ligger en Najad och drömmer.
Hon sträcker hvita liljelemmar hän,–
Hur mjuk och skön hon slumrar öfver djupen!
Men vågen ömt omfamnar hennes knän,
Vill der få dö, för evigt vilselupen.
Ja, aldrig vill den hitta hem igen,
I dessa nejder vill den evigt dröja,
Bland de behag, som blygt hon gömmer än
Uti sin gröna purpurstänkta slöja.
Förtjust såg henne hafvets Gud en gång —
Vid Sveas barm hon låg ännu den 4jigen —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
