Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resebilder - Fiesole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och mossan växer, ödlan bygger bo
Uti den häll, som kejsarthronen stödde.
Det gamla sjunker undan mer och mer,
Det nya födes, växer till och glömmer,
Och ack! hur ljuflig mot mitt öga ler
Den verld, hvarunder denna forntid drömmer!
Här trampar jag på flydda seklers grus,
Dock ser jag lifvet rundt omkring mig leka:
Det är ju höst, och dock är himlen ljus,
Och ljumma flägtar mina kinder smeka.
En forntids graf — är den så frisk och skön?
Ar seklers valplats städs så glad som denna?
Ack månn’ jag drömmer blott? Ar vintern grön?
Är det en verklig sol, hvars strålar bränna?
Ack ja! hvart minne eger här sitt hopp,
Och hvarje höst omfamnas här af våren:
I sorglös njutning tiden gör sitt lopp;
Som ljusa sommardagar flyta åren.
Hvart sår, som tiden i sin yra slår,
Med varma händer snart han åter helar,
På blomstersängar minnets urna står,
Vid fallna templet näktergalen slår,
Vid hjeltens minnesvård fontänen spelar.
Här jorden ler i evig högtidsskrud:
Här, aldrig trött, hon ingen sömn behöfver,
Och, lugn och lycklig som en grekisk gud,
En molnfri himmel hvälfver sig deröfver.
Hur skön är denna syn! hur ny och glad!
Här gröna lundar forntidsgrafvar dölja:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
