- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
7

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som väntar honom, eller skall han vara med vid ett
mellanspel, och finnes ingen annan tjenlig plats för dess
uppförande, så måste man begagna kyrkan». Under
denna sednare period torde dock en sådan förebråelse
mest hafva träffat klericiet på landsbygden. I de större
städerna deremot öfvertogos skådespelen ganska tidigt
af gillen, bestående af lekmän, ehuru prester, till följd
af sitt gamla nit för saken, stundom biträdde vid
representationerna, om också icke såsom spelande, och
ganska ofta nämnas prester såsom författare till religiösa
skådespel äfven i en sednare period. Bland sådana
skådespelar-sällskaper hafva vi redan nämnt
Corpus-Christi-gillet i York. Vi böra anmärka, att det fanns
flera sådana gillen med samma benämning. De gamla
miraklerna uppfördes nämligen vid Christi Lekamens
fest, och det är sannolikt, att man just ifrån år 1264,
då denna fest påbjöds af påfven Urban IV, kan datera
mirakelspelens utbredande öfver hela Europa. Redan
fyra år derefter, år 1268, infördes de i Chester i
England [1].

Innan vi gå vidare, torde det intressera läsaren att
erfara något om beskaffenheten af det romantiska
dramats ursprungliga skådebanor, de teatrar, på hvilka
myster- och mirakelspelen uppfördes; och de mekaniska
resurser, som uppförandet af dessa skådespel erfordrade.

Mirakelspelen uppfördes på provisoriska träställningar,
som i gamla handlingar kallas än «scaffolds»
(échaffauds), än «stages» (estages), än «pageants». Denna
sista benämning, hvars derivation, så vidt vi känna, är
obekant, begagnas äfven ofta för sjelfva skådespelen
genom en temligen våldsam metonymi. Det är icke
osannolikt, att dessa ställningar vid vissa tillfällen voro
uppförda på hjul, så att de kunde rullas till olika delar
af stora städer. En förf. från Elisabeths sednare


[1] Collier, Annals of the Stage I. 10 f. Hist. of dram. P. II. 149.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:54:39 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bemsamlade/8/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free